onsdag 20 januari 2010

Fler namnförslag

Winston
Wilson
Assar
Fazer
och så den nya favoriten

Spock

(fast det är att retas med hans stora öron säger storhusse)

måndag 18 januari 2010

På jobbet



På dagarna hjälper jag matte att skriva. Jag är väldigt bra på det.

söndag 17 januari 2010

Namnförslag

Ja, det blev Stor, men vad ska han heta? Våra katter heter alltid Tilltalsnamn Ackardoreidus Nåt Som Katten är Lik. Hassan heter Hassan Ackardoreidus Rotmos, Kaiser heter Kaiser Ackardoreidus Panter. Lilla Stor ska alltså heta Nånting Ackardoreidus Tiramisu. Tiramisu blir perfekt eftersom små siameskatter har samma färger som tiramisu, masken som kakaon och kroppen som den gräddfärgade smeten. Och det var lillhusse som bestämde det.
Men tilltalsnamnet... vi har enormt många förslag, här kommer några:
Dexter
Spencer
Lester
Toshiro
Kurosawa
Sydney
Sidner
Sander (släktnamn)
Ramses
Salomon
Shigeru
Koschi
Jonas (lillhusses förslag)
Tristan
Pixel (min favorit just idag)
Nixon
Winston
Pascal
Castro
Castor
Elmer
Habibi (också en favorit men det har ju inget S i sig)
Columbo
Bronx
Angus
Astor
Balder

Hyllkatten


lördag 16 januari 2010

Valångest

Eller ångest är ett för starkt ord, vi kan också kalla det lyxproblem. Så här var det när vi skulle titta på unge mr Dallas. Kattungarna sov under sängen när vi kom men ganska snart kom en nyvaken och nyfiken ... Dallasbrorsa fram och hälsade. Dallas låg kvar under sängen och kikade på oss. Brorsan, som heter nåt tjusigt i stamtavlan men kallas Stor eftersom han är just, tja, stor :-) bekantade sig först med lillhusse, sen med mig och storhusse. Dallas var avvaktande. Sen fikade vi med uppfödarfolket och sen gick vi in till katterna igen. Då hade de piggnat till och for som muntra apungar genom rummet. Dallas var inte alls så avvaktande, han lekte glatt, men Stor var ännu mer intresserad av oss än de andra.

När vi åkte hem kändes det lite konstigt, inte för att det var nåt fel på Dallas, han är den sötaste kattunge man kan tänka sig och det är inte helt lätt att se skillnad på honom och brorsan. Men ärligt talat, det var Stor vi föll allra hårdast för.

Jag antydde det för uppfödaren som är en klok kvinna och förstår antydningar (mina antydningar brukar kanske inte vara av det mest subtila slaget) och hon erbjöd oss att köpa Stor istället, till samma parningsrabatt som vi skulle få köpa Dallas för, mot att vi håller honom okastrerad tills de kan avgöra om han är nåt att ha i avelssammanhang eller ej, max femton månader.

Och nu när jag läst den här texten ser jag att problemet inte är nåt problem, Stor valde oss och då väljer nog honom.
Eller ... gör jag fel nu? Finns det nån anledning att välja Dallas? Han är finare om man tittar med avels- och utställningsögon, men de ögonen har ju inte vi som inte är intresserade av sånt. Svårt, svårt. Är det nåt jag inte har tänkt på? Råd?

Dallaskatten



Vi sa ja, Dallas eller brorsan, vilken som, de var ljuvliga som ni själva kan se. Nu ska uppfödaren fundera på om vi är värdiga siamesägare.

fredag 15 januari 2010